Jag orkar inte, allt känns så himla meningslöst just nu.
Jag försöker övertala mig själv att vara stark men det funkar ej, allt de negativa kommer upp i huvudet och dina ord bara snurrar runt i min hjärna.
På något sätt känns det rätt men en del av mig vill inte släppa detta, jag mår psykiskt dåligt men vad ska jag göra? Finns ingenting som kan förändra, jag vill bara att det skulle vara som förr igen.
Jag har mina vänner och familj att tacka.
Just nu vill jag släppa allt speciellt plugget, inte ens en bok orkar jag öppna, jag orkar inte ens gå upp för sängen.
All min energi har försvunnit i tomma intet, jag är en positiv, glädjepridare tjej och jag önskar att jag kunde fortsätta vara det.
Det kommer ta tid det vet jag, men hur länge det vet jag inte, jag vet bara att jag ska fortsätta som nu och tänka positivt.
Idag för första gången på riktigt fick jag mitt hjärta krossat i flera miljontals delar, idag för första gången har jag aldrig mått som jag gjorde idag.
Att gråta så det gör ont i hjärtat, att ha en klump i magen som inte vill försvinna, den känslan var jag aldrig beredd på idag, jag visste bara att en dag skulle detta hända, men inte just idag!
Jag har inga ord för hur jag känner mig men just nu vid detta tillfället mår jag faktiskt helt ok, jag tänker "det kunde slutat värre" och sanningen är att de kunde de faktiskt, jag är stolt över mig själv att ändå ha ta det så lugnt fastän hur jag mådde.
Jag måste erkänna, jag var rädd, rädd för att vara ensam, oälskad och bortglömd.
Att kolla på dig kommer kännas konstigt, allt detta är konstigt har inte riktigt förstått allt detta än, någon gång kommer jag det, men inte just idag.
Någonstans så vill jag hoppas på att det ska finnas hopp för oss, man vet aldrig, men man ska aldrig sluta hoppas.
Jag vill känna mig glad igen, kunna le utan att mina ögon ska se ledsna ut. Jag vill vara glad och känna mig lycklig igen.
Jag vet att jag inte har förlorat dig och det vill jag inte heller för den delen.
Ja, vad finns det mer?
Jag skulle kunna skriva flera rader till men vad spelar de för roll,
tom på ord, helt jävla tomt.
anh nguyen