TRÖTT PÅ DETTA.
Publicerat den
Ibland önskar jag bara att jag kunde ha ett rum där ingen kunde hitta mig, se mig eller höra mig! Där jag bara vill stänga in mig och skrika och gråta och släppa ut alla min känslor jag har inom mig. Det låter patetiskt jag vet...
Men när alla säger "ååh mitt liv är så perfekt!" så undrar jag, kan verkligen livet vara "helt perfekt"?
Känslan då när allting är perfekt är det alltid en person som förstör hela, så jag har lärt mig att aldrig säga eller ens tänka på "ååh mitt liv är helt perfekt". För sanningen är att mitt liv är fan i mig INTE perfekt, de är alltid något fel hit och dit. Jag gör fel hela tiden, när allt känns rätt så blir allting bara fel. ALLT ÄR BARA FEL!!!
Efter sommaren vill jag börja om på nytt igen, skaffa nya vänner få bort alla falska vänner, glömma dem och vill aldrig ha något med dem och göra!
Jag är så trött på vänner som pratar skit om ens rygg och sedan umgås med den som de vore "BFF", till dem som gör de säger jag bara "stay away och dra åt helvete!" Jag behöver inte er, jag behöver ingen om det så det ska vara, för jag är så jävla trött på detta... Att leka perfekt eller vuxen eller något kommer ju inte bli någon fin framtid just sayin'!
Min personlighet kanske inte är perfekta men vet ni vad? Jag är åtminstonde mig själv, folk älskar mig för den jag är. Och jag vill inte ändra mig p.g.a av att ni/du inte gillar de, älska mig för den jag är eller haha håll dig borta ifrån mig. Jag är inte född för din skull!
Att jag skrattar och skojar mycket är för att jag orkar inte må dåligt både i skolan och hemma. De flesta inte vet är att innerst inne mår jag som ett helvete och de hjälper faktiskt med ett fake smile och ett skratt, de går hem jag lovar. Folk tror att man mår skit bra då..
Nej nu ska jag vara positiv, ville bara skriva av mig!
Hoppas ni har fått en bättre dag än mig, nu blir det engelska verb! ♥
åhh, Quynhie, du får aldrig ändra dig! Älskar dig finaste! <3
alexandra